14.12.2006 Lauri Myllyvirta

Greenpeace har publicerat en rapport över de miljöbrott som det franska kärnkraftföretaget Areva har begått. Detta för att visa på potentiella risker och konsekvenser som uranbrytning kan innebära. Areva planerar nu att påbörja brytning av uran i Finland.
Huvudsakliga miljöproblem vid uranbrytning: läckage av giftiga ämnen (radionuklider, tungmetaller, syror, ammoniak) rakt ner i grundvattnet; miljökatastrofer och långsam, gradvis förorening på grund av icke fungerande avfallsdammar; utsläpp av radioaktiva partiklar och radon som kan ha hälsomässigt negativa effekter på flera kilometers avstånd från gruvan.

Exempel på hälsopåverkan: I Spanien har risken för flera sorters cancer ökat med 10-70 procent i områden som ligger inom en 15-30 kilometers radie från brytningsplatsen. I USA får upp till 4 procent av de människor som bor nära avfallshögar lungcancer på grund av dessa. En 80-procentig ökning av defekter vid födseln på samt betydande ökningar av kromosomskador har noterats. (Dessa är inte de värsta exemplen, utan snarare de mest relevanta för diskussionen i Finland).

Limousin, Frankrike.
Yt- och grundvattnet har förorenats och radon släpps fortfarande ut. Avfallet tas inte om hand på ett tillfredställande sätt, vilket innebär långsiktiga risker och orsakar koninuerliga utsläpp. Areva vägrar fortfarande att vidta de många säkerhetsåtgärder som lokalbefolkningen kräver.

Kanada
Radioaktivt avfallsvatten och läckage från avfallsplatser och avfallsdammar är ett stort problem på grund av hög nederbörd och stora mängder grundvatten. Precis som i Finland. 1984 läckte 100 ton slam ut från Arevas gruva vid Key lake. 1998 upptäcktes ett radiumläckage i en sjö vid Cluff Lake-gruvan, och arbetarna utsattes för oerhört höga strålningsdoser. I McLean-gruvan har arsenikläckage förekommit, och i Wollaston-sjön i närheten Arevas aktiviteter har man funnit uranhalter som är 70 gånger högre än det normala.

USA
På Cristensen Ranch i Wyoming har 26 miljöbrott noterats mellan 1997 och 2004. I elva av fallen har minst 700 kubikmeter giftiga kemikalier släppts ut i omgivningen. 1998 i Brun i Texas läckte minst 100 kubikmeter radioaktiv vätska ut.

Niger
Areva/Cogema har två gruvor, och ungefär 100 000 människor bor i närheten av dessa. Alla de grupper av människor som har granskats av den franska myndigheten för kärnkraftssäkerhet har utsatts för strålning på grund av gruvorna, mestadels på grund av radon som pumpats ut ur schakten. Stora mängder metallskrot har hamnat på marknader där det sålts och på så sätt utsatt många människor för höga strålningsdoser. I många brunnar har uranhalten legat långt över den tillåtna. Efter en lastbilsolycka 2004, där radioaktivt material spreds ut, städades inte olycksplatsen ordentligt. Fackföreningar har förbjudits, och armén har tillkallats för att lugna ner arbetarna när t.ex. lönerna sänkts eller utbetalningar inte skett som överenskommet.

Gabon
Areva bedrev gruvverksamhet fram till 1999, då 2 miljoner ton (50 000 fulla lastbilar) avfall dumpades direkt ner i en flod. Syrorna hade inte ens neutraliserats, vilket gjorde att dessa aktiverade tungmetaller från stenavfallet. Avfallet täcktes senare av ett lager med erosionsbenäget material som enligt olika källor kommer att ha försvunnit inom 10-100 år. Floden flyter fortfarande på ovanför avfallet. Detta överallt förekommande arbete finansierades dock inte av Areva, utan av EU. Platsen är fortfarande ett enda stort kaos med metallskrot överallt, och lokalbefolkningen och arbetarna har inte blivit informerade om riskerna. Barn brukade till och med leka i närheten av resterna och avfallshögarna. Varken personliga strålningsmätare eller andningsskydd användes, hälsostatistiken är inte officiella handlingar, och inga oberoende utvärderingar har gjorts. Arbetarna beräknas ha utsatts för en strålningsdos som var 30 gånger högre än den för allmänheten godkända.

Fler exempel
Arevas upparbetningsfabrik i Haag har förvandlat den kringliggande havsbottnen till kärnavfall och därmed ökat risken för leukemi bland barn i de närmast liggande områdena. 1999 upptäcktes det att Areva hade dumpat radioaktivt avfall på en nedgrävningsplats för sopor i Frankrike, och 2000 vägrade de att följa order från franska myndigheter om att stänga ner farlig nukleär verksamhet (Caradache). Areva sålde anrikat uran till Indien och bröt således mot fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (NPT) då de hjälpte Indien i att framställa kärnvapen. Under bygget av den nya reaktorn i Finland har man förstått att Areva ljugit för finska myndigheter, låtit bli att följa order, samt kommit till korta när det gäller kraven på säkerhet.

Finland
8 multinationella företag har planer på försöksgrävningar, men Areva är så här långt det enda av dem som fått tillstånd till försöksgrävningar på plats. I Finland kan tillstånd till försöksgrävningar ges utan officiell prövning eller utvärdering av miljöpåverkan, och försöksgrävningarna kan innebära borrning såväl som experimentell gruvdrift. Minimiavståndet till bebodda byggnader är bara 50 meter.
Arevas tillstånd gäller markområden där viktiga grundvattensamlingar finns, dessutom ligger områdena mycket nära platser från vilka dricksvatten för tiotusentals människor hämtas. Det finns till och med en hel del människor som bor mitt i områdena.

Läs rapporten (på finska)